Ställa in datakryptering och verifiering
Kryptering - översikt
Aktivera WEP-kryptering
Systemadministratörsuppgifter
Ställa in klienten för WEP- och MD5-verifiering
Ställa in klienten för WPA-PSK med WEP- eller TKIP-verifiering
Ställa in klienten för WPA med TKIP-kryptering och TLS-verifiering
Ställa in klienten för WPA med TKIP-kryptering och TTLS- eller PEAP-verifiering
Ställa in klienten för CCX med CKIP-kryptering och LEAP-verifiering
WEP-kryptering (Wired Equivalent Privacy) och delad verifiering hjälper till att tillhandahålla skydd för dina data i nätverket. WEP använder en krypteringsnyckel i syfte att kryptera data innan de överförs. Det är bara datorer som använder samma krypteringsnyckel som kan komma åt nätverket eller avkryptera de krypterade data som överförts av andra datorer. Verifieringen tillhandahåller en ytterligare valideringsprocess mellan adaptern och åtkomstpunkten. WEP-krypteringsalgoritmen är sårbar för passiva och aktiva nätverksattacker. TKIP- och CKIP-algoritmer inkluderar förbättringar i WEP-protokollet som lindrar befintliga nätverksattacker och tar itu med dess nackdelar
802.11 stödjer två metoder för nätverksverifiering: öppet system och delad nyckel som använder 64-bitars och 128-bitars WEP-kryptering. Öppet-läget behöver ingen krypteringsverifieringsmetod för att associera med en specifik åtkomstpunkt. Verifieringsscheman som du kan använda är öppen och delad verifiering:
När Datakryptering (WEP, CKIP eller TKIP) är aktiverad används en nätverksnyckel för kryptering. En nätverksnyckel kan tillhandahållas till dig automatiskt (den kan t ex tillhandahållas på din trådlösa nätverksadapter eller du kan ange den själv och ange nyckellängden (64-bitars eller 128-bitars), nyckelformatet (ASCII-tecken eller hexadecimala siffror) och nyckelindex (den plats som en specifik nyckel lagras i). Ju längre nyckellängden är ju säkrare är nyckeln. Varje gång längden på en nyckel ökas med en bit fördubblas antalet möjliga nycklar.
Under 802.11 kan en trådlös station konfigureras med upp till fyra nycklar (nyckelindexvärdena är 1, 2, 3 och 4). När en åtkomstpunkt eller en trådlös station överför ett krypterat meddelande genom att använda en nyckel som förvaras i ett specifikt nyckelindex anger det överförda meddelandet det nyckelindex som användes för att kryptera meddelandetexten. Den mottagande åtkomstpunkten eller trådlösa stationen kan sedan hämta nyckeln som förvaras i nyckelindex och använda den för att avkoda den krypterade meddelandetexten.
802.1x använder två olika typer av krypteringsnycklar, statiska och dynamiska. Statiska krypteringsnycklar ändras manuellt och är mer sårbara. MD5-verifiering använder bara statiska krypteringsnycklar. Dynamiska krypteringsnycklar förnyas automatiskt på en periodisk basis. Detta gör den eller de krypteringsnycklar mer säkra. För att kunna aktivera dynamiska krypteringsnycklar måste du använda 802.1x-verifieringsmetoder så som TLS, TTLS, PEAP eller LEAP.
Huvudpunkter för 802.1x-verifiering
802.1x-verifieringsmetoder inkluderar lösenord, certifikat och smarta kort (plastkort
för att förvarar data) 802.1x-funktionen för lösenordssynkronisering: Alternativet "Använd Windows-inloggning" i referensdialogrutan för MD5, TLS, TTLS och LEAP för att göra det möjligt att matcha 802.1x-referenserna med ditt användarnamn och lösenord för Windows. 802.1x-verifieringsalternativet kan bara användas med läget Infrastruktur.
Du kan uppnå säkerhet i WLAN genom att aktivera datakryptering med WEP (Wireless Encryption Protocol). Du kan välja kryptering på 64- eller 128-bitarsnivå. Data kan sedan också krypteras med en nyckel. En annan parameter som kallas nyckelindex ger dig möjlighet att skapa flera nycklar för den profilen. Du kan dock bara använda en nyckel åt gången. Du kan också välja att lösenordsskydda profilen i syfte att garantera sekretess.
Lösenordsmeningen används för att generera en WEP-nyckel automatiskt. Du kan välja att antingen använda en lösenordsmening eller ange en WEP-nyckel manuellt. Om du använder 64-bitarskryptering är lösenordsmeningen fem tecken lång och du kan välja att ange en slumpmässig fras som är lätt att komma ihåg såsom Acme1 eller ange 10 hexadecimala siffror för WEP-nyckeln som motsvarar det nätverk som användaren vill ansluta till. För 128-bitarskryptering är lösenordsmeningen 13 tecken lång eller så kan du ange 26 hexadecimala tecken för WEP-nyckeln för att anslutas till lämpligt nätverk.
Obs! Du måste använda samma krypteringstyp, nyckelindexnummer och WEP-nyckel som andra enheter i ditt trådlösa nätverk.
Följande exempel beskriver hur du kan redigera en befintlig profil och genomför WEP-kryptering.
Obs! Innan du börjar skall du kontakta systemadministratören för nätverkets WEP-lösenordsmening eller hexnyckel.
Aktivera WEP-kryptering:
- Använd lösenordsmening: Klicka på detta alternativ för att aktivera. Ange en textfras, upp till fem (med 64-bitars) eller 13 (med 128-bitars) alfanumeriska tecken (0-9, a-z eller A-Z), i fältet för lösenordsmening.
- Använd hexnyckel: Klicka på detta alternativ för att aktivera. Ange upp till tio (med 64-bitars) alfanumeriska tecken, 0-9, A-F eller 26 (med 128-bitars) alfanumeriska tecken, 0-9, A-F i hexnyckelfältet.
![]() |
Obs! Följande information är avsedd för systemadministratörer. Se Administratörsbehörighet och användare med begränsad behörighet för mer information |
Om du inte har några certifikat för EAP-TLS eller EAP-TTLS måste du hämta ett klientcertifikat för att möjliggöra verifiering. Vanligtvis behöver du tala med systemnätverksadministratören för att få anvisningar om hur du inskaffar ett certifikat för ditt nätverk. Du kan hantera certifikat från “Internet-inställningar” som nås antingen från Internet Explorer eller Windows Kontrollpanelen-applet. Använd sidan "Innehåll" i "Internet-inställningar".
Windows XP och 2000: När du erhåller ett klientcertifikat ska du inte aktivera starkt skydd av den privata nyckeln. Om du aktiverar starkt skydd av den privata nyckeln för ett certifikat måste du ange ett åtkomstlösenord för certifikatet varje gång detta certifikat används. Du måste inaktivera starkt skydd av den privata nyckeln för certifikatet om du konfigurerar tjänsten för TLS/TTLS-verifiering. Annars klarar inte 802.1x-tjänsten verifieringen eftersom det inte finns någon inloggad användare som den kan visa instruktionsdialogen för.
Anteckningar om Smartkort
När du har installerat ett Smartkort installeras certifikatet automatiskt på datorn och du kan markera det i arkivet med personcertifikat och i rotcertifikatarkivet.
Steg 1: Hämta ett certifikat
Innan du kan tillåta TLS-verifiering behöver du ett giltigt klientcertifikat (användarcertifikat) på den lokala förvaringsplatsen för den inloggade användarens konto. Du behöver också ett tillförlitligt CA-certifikat i rotarkivet.
Följande information ger dig två sätt att skaffa ett certifikat:
Obs! Om detta är det första certifikatet som du har fått kommer certifikatutfärdaren att först fråga dig om den ska installera ett tillförlitligt certifikatutfärdarcertifikat i rotarkivet. Dialogrutan talar inte om att detta är ett tillförlitligt certifikatutfärdarcertifikat men namnet på certifikatet som visas kommer att vara certifikatutfärdarens värdnamn. Klicka på ja, att du behöver detta certifikat för både TLS och TTLS.
Hur du konfigurerar en profil genom att använda WPA-verifiering med WEP- eller TKIP-kryptering och TLS-verifiering.
Steg 2: Ange vilket certifikat som används av Intel(R) PROSet
Obs!Inskaffa och installera ett klientcertifikat, se Steg 1 eller tala med systemadministratören.Klicka på kryssrutan tillåta mellanliggande certifikat för att låta ett antal ej angivna certifikat att finnas i servercertifikatkedjan mellan servercertifikatet och angiven certifikatutfärdare. Om det är avmarkerat så måste den angivna certifikatutfärdaren ha utfärdat servercertifikatet direkt.
Ange server-/certifikatnamnet. Ange server-/certifikatnamnet om du känner till det. Markera tillämpligt alternativ för at matcha servernamnet exakt eller ange domännamnet.
Klientcertifikat: Detta alternativ väljer ett klientcertifikat från det personliga certifikatarkivet för Windows inloggade användare. Detta certifikat kommer att användas för klientverifiering. Klicka på knappen Välj för att öppna en lista med installerade certifikat.
Anmärkning om certifikat: Den angivna identiteten bör matcha fältet Utfärdat till i certifikatet och bör registreras på verifieringsservern (dvs. RADIUS-servern) som används av verifieraren. Ditt certifikat måste vara "giltigt" vad gäller verifieringsservern. Detta krav beror på verifieringsservern och innebär i allmänhet att verifieringsservern måste känna till certifikatutfärdaren som en Certifikatutfärdare (CA). Du bör vara inloggad med samma användarnamn som du använde när certifikatet installerades.
Lägg till WEP- och MD5-verifiering i en ny profil så här:
Obs! Innan du börjar skall du kontakta systemadministratören för RADIUS-serverns användarnamn och lösenord.
- Fråga efter referenser vid anslutning: Frågar efter användarnamn och lösenord varje gång du loggar in på nätverket.
- Använd Windows-inloggning: Detta alternativ gör det möjligt att matcha 802.1x-referenserna med ditt användarnamn och lösenord för Windows. Innan du ansluter visas dialogrutan Referenser som frågar om dina inloggningsreferenser för Windows.
- Spara användarreferenser: Logga in på nätverket med sparade referenser. Klicka på Konfigurera för att öppna referensdialogrutan. Ange användarnamn, domän och lösenord för det användarkonto som du har skapade på verifieringsservern. Dessa referenser sparas för framtiden med den här 802.1x-profilen. Användarnamnet och lösenordet behöver inte vara desamma som namnet och lösenordet för din Windows-inloggning. Klicka på OK för att spara referenserna.
Obs! Om Använd Windows-inloggning är nedtonat (inte valbart) är funktionen Engångsinloggning inte installerad. Avsnittet Installera eller avinstallera funktionen Engångsinloggning beskriver hur du installerar funktionen "Använd Windows-inloggning".
- Om du inte markerade Använd Windows-inloggning (steg 13) i dialogrutan Säkerhetsinställningar och inte heller konfigurerade användarreferenser, visas dialogrutan Ange referenser när du försöker ansluta med den här profilen. Ange ditt användarnamn och lösenord för Windows. Markera kryssrutan Spara användarreferenser om du vill spara referenserna för framtida användning med denna 802.1x-profil.
Använd Wi-Fi-skyddad åtkomst Läget för nyckel som delats i förväg (WPA-PSK eller Pre Shared Key) om det inte används någon verifieringsserver. Detta läge använder inte något 802.1x-verifieringsprotokoll. Det kan användas med WEP- eller TKIP-datakryptering. WPA-PSK kräver konfiguration av en nyckel som delats i förväg (PSK). Du måste ange en lösenordsmening eller 64 hexadecimala tecken för en nyckel som delats i förväg med 256-bitars längd. Datakrypteringsnyckeln härleds från PSK.
Så här konfigurerar du en ny profil med WEP- eller TKIP-kryptering med WPA-PSK-nätverksverifiering:
Läget Wi-Fi Protected Access (WPA) kan användas med TLS, TTLS eller PEAP. Detta 802.1x-verifieringsprotokoll med datakrypteringsalternativ: WEP eller TKIP. WPA-läget (Wi-Fi Protected Access) binds med 802.1x-verifiering. Datakrypteringsnyckeln mottages från 802.1x-nyckelutbytet. I syfte att förbättra datakryptering använder Wi-Fi Protected Access sin TKIP (Temporal Key Integrity Protocol). TKIP tillhandahåller viktiga datakrypteringsförbättringar inklusive en metod för nyckeluppdatering.
Ange ditt användarnamn i fältet Användarnamn.
Markera Certifikatutfärdare i listan. Markera valfri tillförlitlig certifikatutfärdare som standard.
Klicka på kryssrutan tillåta mellanliggande certifikat för att låta ett antal ej angivna certifikat att finnas i servercertifikatkedjan mellan servercertifikatet och angiven certifikatutfärdare. Om certifikatutfärdaren avmarkeras måste certifikatutfärdaren ha utfärdat servercertifikatet direkt.
Ange servernamnet. Om du känner till servernamnet anger du detta namn. Markera tillämpligt alternativ för at matcha servernamnet exakt eller ange domännamnet.
Anmärkning om certifikat: Den angivna identiteten bör matcha fältet Utfärdat till i certifikatet och bör registreras på verifieringsservern (dvs. RADIUS-servern) som används av verifieraren. Ditt certifikat måste vara "giltigt" vad gäller verifieringsservern. Detta krav beror på verifieringsservern och innebär i allmänhet att verifieringsservern måste känna till certifikatutfärdaren som en Certifikatutfärdare (CA). Du bör vara inloggad med samma användarnamn som du använde när certifikatet installerades.
TTLS-verifiering: Dessa inställningar anger protokoll och den identifierande information som används för att verifiera en användare. I TTLS använder klienten EAP-TLS för att validera servern och för att skapa en TLS-krypterad kanal mellan klient och server. Klienten kan använda ett annat verifieringsprotokoll, vanligtvis lösenordsbaserade protokoll såsom MD5 Challenge över denna krypterade kanal för att aktivera servervalidering. Fråge- (challenge) och svarspaket skickas över en icke-utsatt TLS-krypterad kanal.
PEAP-verifiering: PEAP-inställningar krävs för verifiering av klienten till verifieringsservern. I PEAP använder klienten EAP-TLS för att validera servern och för att skapa en TLS-krypterad kanal mellan klient och server. Klienten kan använda en annan EAP-mekanism såsom MSCHAP (Microsoft Challenge Authentication Protocol) Version 2, över denna krypterade kanal för att aktivera servervalidering. Fråge- (challenge) och svarspaket skickas över en icke-utsatt TLS-krypterad kanal.
Följande exempel beskriver hur du använder WPA med WEP- eller TKIP-kryptering och TTLS- eller PEAP-verifiering.
Ange servernamnet.
- Om du känner till servernamnet anger du detta namn.
- Markera tillämpligt alternativ för att matcha servernamnet exakt eller ange domännamnet.
- Fråga efter referenser vid anslutning: Frågar efter användarnamn och lösenord varje gång du loggar in på nätverket.
- Använd Windows-inloggning: Detta alternativ gör det möjligt att matcha 802.1x-referenserna med ditt användarnamn och lösenord för Windows. Innan du ansluter visas dialogrutan Referenser som frågar om dina inloggningsreferenser för Windows.
- Spara användarreferenser: Markera den här kryssrutan om du vill spara ditt användarnamn och lösenord för framtida bruk när du använder en 802.1x-verifieringsprofil. Klicka på Konfigurera och ange användarnamn, domän och lösenord. Skriv in lösenordet på nytt i textrutan Bekräfta lösenord och klicka på OK för att spara inställningarna och stänga dialogrutan. Användarnamnet och domänen måste matcha det användarnamn som systemadministratören anger på verifieringsservern före klientens verifiering. Användarnamnet skiljer mellan versaler och gemener. Detta namn anger den identitet som anges till verifieraren av verifieringsprotokollet som arbetar över TLS-tunneln. Denna användares identitet överförs säkert till servern men bara efter det att en krypterad kanal har verifierats och etablerats. Skriv användarens lösenord igen. Om det bekräftas visas samma lösenordstecken som angetts i fältet Lösenord.
Obs! Om Använd Windows-inloggning är nedtonat (inte valbart) är funktionen Engångsinloggning inte installerad. Avsnittet Installera eller avinstallera funktionen Engångsinloggning beskriver hur du installerar funktionen "Använd Windows-inloggning".
Anmärkning om certifikat: Den angivna identiteten bör matcha fältet Utfärdat till i certifikatet och bör registreras på verifieringsservern (dvs. RADIUS-servern) som används av verifieraren. Ditt certifikat måste vara "giltigt" vad gäller verifieringsservern. Detta krav beror på verifieringsservern och innebär i allmänhet att verifieringsservern måste känna till certifikatutfärdaren som en Certifikatutfärdare (CA). Du bör vara inloggad med samma användarnamn som du använde när certifikatet installerades.
- Om du inte markerade Använd Windows-inloggning (steg 15) i dialogrutan Säkerhetsinställningar och inte heller konfigurerade användarreferenser, visas dialogrutan Ange referenser när du försöker ansluta med den här profilen. Ange ditt användarnamn och lösenord för Windows. Markera kryssrutan Spara användarreferenser om du vill spara referenserna för framtida användning med denna 802.1x-profil.
![]() |
Obs! En LEAP-profil kan endast konfigureras med Intel(R) PROSet. |
En Intel(R) PROSet CCX (v1.0)-profil måste konfigureras för att ansluta till ett visst ESS- eller trådlöst LAN-nätverk. Profilinställningarna inkluderar LEAP, CKIP och Rogue AP-avkänning.
Konfigurera en profil för CCX-säkerhetsinställningar:
- Fråga efter referenser vid anslutning: Markera den här kryssrutan om du vill registrera ditt användarnamn eller lösenord varje gång du ansluter till ett trådlöst nätverk. Systemadministratören måste först ange användarnamn och lösenord för verifieringsservern. Gå till steg 13.
- Använd Windows-inloggning: Detta alternativ gör det möjligt att matcha 802.1x-referenserna med ditt användarnamn och lösenord för Windows. Användarnamn och lösenord behövs inte. Gå till steg 13.
- Spara användarreferenser: Markera den här kryssrutan om du vill spara ditt användarnamn och lösenord för framtida bruk när du använder en 802.1x-verifieringsprofil. Klicka på Konfigurera och ange användarnamn, domän och lösenord. Skriv in lösenordet på nytt i textrutan Bekräfta lösenord och klicka på OK för att spara inställningarna och stänga dialogrutan. Användarnamnet och domänen måste matcha det användarnamn som systemadministratören anger på verifieringsservern före klientens verifiering. Användarnamnet skiljer mellan versaler och gemener. Detta namn anger den identitet som anges till verifieraren av verifieringsprotokollet som arbetar över TLS-tunneln. Denna användares identitet överförs säkert till servern men bara efter det att en krypterad kanal har verifierats och etablerats. Skriv användarens lösenord igen. Om det bekräftas visas samma lösenordstecken som angetts i fältet Lösenord.
Obs! Om Använd Windows-inloggning är nedtonat (inte valbart) är funktionen Engångsinloggning inte installerad. Avsnittet Installera eller avinstallera funktionen Engångsinloggning beskriver hur du installerar funktionen "Använd Windows-inloggning".
Åtkomstpunkten tillhandahåller inställningar med vars hjälp du kan välja olika verifieringstyper beroende på WLAN-miljön. Klienten skickar ett verifieringsalgoritmfält under 802.11-verifieringshandskakningen som sker mellan klienten och åtkomstpunkten när anslutningen etableras. Verifieringsalgoritmvärdena som erkänns av en CCX-aktiverad åtkomstpunkt är olika för de olika verifieringstyperna. Network-EAP som exempelvis betecknar LEAP har ett värde som är 0x80 medan Öppen, som är den 802.11-angivna Öppen-verifieringen, och Required EAP, som kräver ett utbyte av EAP-handskakning, har värden som är 0x0.
AP (åtkomstpunkt): För CCX-aktiverade nätverk som använder LEAP-verifieringen är det bara verifieringstypen som anges med kryssrutan Network-EAP markerad och kryssrutorna Open och Required EAP avmarkerade. Åtkomstpunkten konfigureras sedan för att BARA låta LEAP-klienter verifiera och ansluta. I det här fallet förväntar sig åtkomstpunkten att 802.11-verifieringsalgoritmen ställs in till 0x80 (LEAP) och avvisar klienter som provar verifiering med ett verifieringsalgoritmvärde som är 0x0.
Klient: I det här fallet måste klienten skicka ut ett verifieringsalgoritmvärde som är 0x80 för annars skulle 802.11-verifieringshandskakningen misslyckas. Under start, när drivrutinen för trådlöst LAN redan laddats, men Intel(R) PROSet-anropningen fortfarande inte är laddad, så skickar klienten 802.11-verifiering med ett verifieringsalgoritmvärde som är 0x0. När Intel(R) PROSet-anropningen laddas och engagerar LEAP-profilen skickar den 802.11-verifiering med ett verifieringsalgoritmvärde som är 0x80.
Network-EAP, Open och Required EAP
AP (åtkomstpunkt): Om rutorna Network-EAP, Open och Required EAP är markerade så skulle den acceptera båda typer av 802.11-verifieringsalgoritmvärdena 0x0 och 0x80. Men när klienten associerats och verifierats förväntar sig åtkomstpunkten att en EAP-handskakning ska ske. Om EAP-handskakningen inte sker snabbt nog så skulle åtkomstpunkten inte svara klienten i ungefär 60 sekunder.
Klient: Här skulle klienten kunna skicka ut ett verifieringsalgoritmvärde som är 0x80 eller 0x0. Båda värden är acceptabla och 802.11-verifieringshandskakningen skulle följa. Under start, när drivrutinen för trådlöst LAN redan laddats och klienten skickar 802.11-verifiering med ett verifieringsalgoritmvärde som är 0x0. Detta är tillräckligt för att verifieras men motsvarande EAP- eller LEAP-referenser måste kommuniceras till åtkomstpunkten för att etablera en anslutning.
AP (åtkomstpunkt): I det fall där åtkomstpunkten konfigureras med Network-EAP avmarkerat, men Open och Required EAP är markerade, kommer åtkomstpunkten att avvisa alla klienter som försöker 802.11-verifiera genom att använda ett verifieringsalgoritmvärde som är 0x80. Åtkomstpunkten skulle acceptera valfri klient som använder ett verifieringsalgoritmvärde som är 0x0 och förväntar sig att en EAP-handskakning påbörjas snart därefter. I det här fallet använder klienten MD5, TLS, LEAP eller någon annan lämplig EAP-metod som passar för den specifika nätverkskonfigurationen.
Klient: Klienten i det här fallet måste skicka ut ett verifieringsalgoritmvärde som är 0x0. Som vi nämnt innan involverar sekvensen en upprepning av den initiala 802.11-verifieringshandskakningen. Först initierar drivrutinen för det trådlösa LAN verifiering med ett värde som är 0x0 och senare skulle anropningen upprepa processen. Klienten sänder en 802.11-verifiering med verifieringsalgoritmvärdet 0x0 efter det att anroparen laddas och engagerar LEAP-profilen.
En LEAP-profil garanterar klientimplementationer av Rogue AP-funktionen eftersom den behövs för CCX. Klienten tar notis om åtkomstpunkter där verifieringen misslyckades och skickar denna information till åtkomstpunkten som tillåter verifiering och att den ansluter. Anroparen ställer dessutom in verifieringsalgoritmtypen till 0x80. Det kan finnas vissa nätverkskonfigurationer som implementerar och använder endast Open och Required EAP som det beskrivs ovan. För att denna installation ska gälla måste klienten använda ett verifieringsalgoritmvärde som är 0x0, i motsats till behovet att använda 0x80 för endast Network-EAP som beskrivs ovan. En LEAP-profil aktiverar klienten så att enbart Network-EAP och Open och Required EAP stöds.
Obs! Se Cisco Client Extensions Version 2.0-dokumentet på www.cisco.com för mer information.